Öö ha den näran!

I lördags satt jag med min kära Cecilia och mina vänner Johan med sin Linda, Nina med sin Markus hemma i våran lägenhet och drack champange. Vi skulle fira Cecilia som nyss fyllt 26 år. Trodde jag.. Mitt under den fina tillvaron sadlade Cecilia, Linda, Markus om och satte ögonbindel på oss andra tre i sällskapet. Jag fattade noll, vad hände? Vi leddes ner 5 1/2 våningar till en taxi som stod och väntade, kördes runt och svaren på vad som hände och väntade med de tre blinda var allt annan än rätta. Skulle vi på dans, gifta oss (ninas spontana åsikt) eller äta på en fin restaurang? Vi leddes in i ett hus och fick efter många blåmärken varsit glas i handen och ögonbindeln togs av. En kör av röster började sjunga:



-Ja, må dom leva, Ja, må dom leva,
-Ja, må dom leva uti hundrade år.
-Ja, må dom leva, Ja, må dom leva,
-Ja, må dom leva uti hundrade år.

Ja, visst ska dom leva, Ja, visst ska dom leva,
Ja, visst ska dom leva uti hundrade år.
Ja, visst ska dom leva, Ja, visst ska du dom leva,
Ja, visst ska dom leva uti hundrade år.

"Ett fyraldigt leve... leve dom. HURRAH, HURRAH, HURRAH, HURRAH."



Där stog hela våra släkter och våra närmsta vänner, barndomsvänner man inte sätt på flera år alla som betyder något på något sätt! Då trillade poletten ner Jag fyller ju 25år, Nina 25år och Johan 30år!!

Vilken kväll det blev och vad bra det var uppstyrt. Tack Cecilia jag älskar dig! Tack Linda och Markus för den bästa födelsedagen i mitt liv!